Sveriges energiomställning förgiftar både miljön och ekonomin 

Dagligen läser vi om den katastrofala elförsörjningen i Sverige. Problemen är redan skriande i den södra delen av landet, men även andra delar av landet har problem. Tyvärr kommer det bara att bli värre. Under pandemins radar har regeringen nämligen dragit igång ”Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige” – en oduglig avfallsmodell som hindrar effektiv energiproduktion bidrar till stinkande sopberg.

Anders Ygemans nödlösning för att stoppa sommarens elkris är att använda pengar från Sveriges beredskapskassa. Pengarna ska bland annat gå till en nystart av den elproduktion som regeringens skatt på kraftvärme har strypt. Detta samtidigt som corona…

Anders Ygemans nödlösning för att stoppa sommarens elkris är att använda pengar från Sveriges beredskapskassa. Pengarna ska bland annat gå till en nystart av den elproduktion som regeringens skatt på kraftvärme har strypt. Detta samtidigt som coronapandemin avslöjat allvarliga brister i Sveriges beredskap för krissituationer. Foto: Shutterstock.

Regeringens nya cirkulära strategi, som undertecknats av vice statsminister tillika miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan, baseras på konceptet Cirkulär Ekonomi – en gammal avfallsmodell från 1977 där allt ska återanvändas. Eftersom detta motverkar effektiv avfallshantering med energiåtervinning kommer implementeringen av modellen medföra ohämmad tillväxt av anläggningar för avfall. Betyder det att Sverige ska börja bygga berg av stinkande sopor – en perfekt grogrund för bakterier och virus med risk för nya epidemier och pandemier? Hemska tanke! Modellen är också emot kärnkraft, vilket är förklaringen till varför Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys vid Lunds universitet, inte ser kärnkraften som en lösning för att nå klimatmålen. Miljöpartiet har nämligen gjort Lunds Universitet till sitt högsäte för forskning med inriktning på Cirkulär Ekonomi.

Mellan 1990 och 2018 minskade utsläppen i Sverige med 27 procent, det vill säga utsläppen av växthusgaser exklusive upptag av koldioxid. År 2018 var dessa 51,8 miljoner ton, vilket är 0,1275 procent av de globala utsläppen på cirka 40 miljarder ton. Den långsiktiga utsläppsminskningen har framför allt skett mellan år 2003 och 2014. Sverige förbjöd 2003 avfall på deponi och satsade istället på energiutvinning. Vårt avfall genererade år 2017 energi om 18,3 TWh, vilket gav värme till 1250000 lägenheter, el till 680000 lägenheter och 74610 MWh fjärrkyla. Samma år producerade vindkraften cirka 17,0 TWh från 3437 vindkraftverk. Sedan 2014, då Miljöpartiet tillträdde som regeringsparti, har utsläppen stått stilla, trots att man under de här sex åren plöjt ner cirka 50 miljarder skattekronor i partiets flaggskepp – Klimatklivet.

Från södra Sverige migrerar årligen 350-550 miljoner fåglar. Miljontals kommer inte tillbaka, bland annat på grund av jakt och vindkraftverk. Mellan 3-12000 ton av döda insekter måste årligen skrapas bort från vingarna på Tysklands vindkraftverk. Fo…

Från södra Sverige migrerar årligen 350-550 miljoner fåglar. Miljontals kommer inte tillbaka, bland annat på grund av jakt och vindkraftverk. Mellan 3-12000 ton av döda insekter måste årligen skrapas bort från vingarna på Tysklands vindkraftverk. Foto: Shutterstock.

Regeringens avfallsskatt på energiutvinning, som trädde i kraft i våras, ledde till att planerna på ett projekterat värmekraftverk i Stockholmstrakten lades på is, då investeringskostnaden om fem miljarder kronor inte längre gjorde det lönsamt att satsa på energiåtervinning. För att ersätta energiutvinningens el om 18,3 TWh krävs det alltså 3700 nya vindkraftverk – en investeringskostnad på ytterligare 166,5 miljarder kronor.

Avfall Sverige tog 2019 fram en rapport om de samhällsekonomiska konsekvenserna av deponi-skatten. Man ansåg att skatten i dess nuvarande utformning är en samhällsekonomisk förlustaffär och att regeringen borde göra en djupare analys av skattens utformning och miljöstyrande effekter. En hemställan skickades till regeringen i mars 2020 om en översyn av deponiskatten.

SVERIGES giftiga miljöpolitik

I södra Sverige har tidigare M-kommunalrådet Anders Berngarn, med framförallt stöd av Malmös rödgröna styre, tagit över ordförandeklubban och vill att Sysav ska ligga i framkant när det gäller återvinning: ”Sysav ska in i en mer Cirkulär Ekonomi och jobba med nya lösningar. Vi ska gå från att kalla avfall för avfall till att kalla det för en resurs”, förklarar Berngarn. Mannen vet inte vad han pratar om. Det dumpas 8,5 miljarder ton avfall på världens deponier och det är mestadels giftigt. Cirkulär Ekonomi är därför en katastrof för miljön och för de 15 miljoner människor som bor och lever på världens deponier.

De viktigaste energislagen i Sverige är kärnkraft, biobränsle, olja och vattenkraft. Biobränsle, eller så kallad förnybar råvara, är den stora miljöboven och är en katastrof för naturen. Enligt Michael Moores film ”Planet of the Humans” kommer ett års elproduktion av förnybar råvara i USA leda till att all skog försvinner, vilket betyder att inte en kotte kommer att finnas kvar. Om Sverige har som mål att bli fossilfritt till år 2050 återstår kärnkraften och vattenkraften. Enligt Ekonomifakta kom Sveriges elproduktion till största delen från vattenkraft och kärnkraft under 2019. Tillsammans svarar de för 80 procent av den totala produktionen av el. Resten produceras med vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Kina satsar stort på kolkraft med ökade växthusgasutsläpp. Med denna energistrategi kommer landet att släppa ut lika mycket som EU, USA, Kanada, Japan och Australien tillsammans år 2030. Årligen dör tre miljoner människor av dålig luft. Foto: Shutte…

Kina satsar stort på kolkraft med ökade växthusgasutsläpp. Med denna energistrategi kommer landet att släppa ut lika mycket som EU, USA, Kanada, Japan och Australien tillsammans år 2030. Årligen dör tre miljoner människor av dålig luft. Foto: Shutterstock.

Vattenfalls finansdirektör Anna Borg utsågs till ny koncernchef den 10 september. I en intervju i Dagens Industri dagen efter gav hon sin syn på det statliga kraftbolagets tuffa läge med nya miljardförluster. Bland annat gav hon ett klart besked i en av de hetaste stridsfrågorna, nämligen Vattenfalls beslut att stänga Ringhals 1 och 2, vilket har fått hård kritik och utlöst en politisk strid. En rad partier har i riksdagen drivit på för att försöka stoppa nedläggningarna av de båda reaktorerna. Men på Dagens Industris fråga om Borg är beredd att ompröva den omstridda avvecklingen, svarade Borg bestämt att Vattenfall gjort detta av ekonomiska skäl: ”Det är helt rätt beslut att stänga reaktorerna. Jag står helt bakom det. Vattenfall ägs av svenska folket och har dessutom en samhällsviktig roll som största aktör inom elförsörjningen.”.


Lövin har gett hyckleriet ett ansikte

Om Vattenfall ägs av folket – då får man väl också lyssna på folket, eller? En aktuell mätning som genomförts av Novus på uppdrag av Analysgruppen, som finansieras av energibranschen, visar att rekordlåga elva procent av svenskarna vill avveckla kärnkraften. Kärnkraftsmotståndet bland svenskarna är alltså på rekordlåg nivå och sedan slutet av 1990-talet har aldrig så många varit öppna för ny kärnkraft som nu. Trots detta för Vattenfall ut budskapet ”Inom en generation ska vi vara fossilfria” genom sina reklamfilmer som är betalda med våra skattepengar.

Varför lägger man då ner den säkra fossilfria kärnkraften och satsar på vindkraftverk istället? Vattenfall äger fortfarande flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, trots att Sverige 2015 skrev under Parisavtalet om att arbeta för minskade utsläpp. Dessutom har regeringen garanterat 1,9 miljarder kronor för affärer runt kolutvinning, vilket en ny rapport från organisationen Swedwatch visar. Bland de inblandade finns Scania, Volvo och den svenska myndigheten Exportkreditnämnden som gått in med garantier till svenska företag när de sålt utrustning för kolutvinning i Indonesien, Sydafrika och Mongoliet.

För att ersätta effektbortfallet från kärnkraftverken Oskarshamn 1, Ringhals 1 och Ringhals 2, krävs det 18344 vindkraftverk med en installerad effekt på 3 MW per vindkraftverk. Dessutom behövs en areal lika stor som Skåne och Gotland tillsammans. F…

För att ersätta effektbortfallet från kärnkraftverken Oskarshamn 1, Ringhals 1 och Ringhals 2, krävs det 18344 vindkraftverk med en installerad effekt på 3 MW per vindkraftverk. Dessutom behövs en areal lika stor som Skåne och Gotland tillsammans. Foto: Unsplash, Jerry Zhang.

Regeringens garantier om minst 1,9 miljarder kronor har gällt från 2016 och framåt. Merparten av garantierna, över 1,2 miljarder, har gått till affärer med Indonesien som i fjol var världens största exportland av kol. ”Sverige stöttar företag de är stolta över utan en tanke på att det bidrar till att förstöra miljön i andra delar av världen”, säger Eknas Sawung från Indonesiens största miljöorganisation Walhi. Lastbilar från både Volvo och Scania fraktar kol från bland annat Adarogruvan på den indonesiska delen av ön Borneo. Garantierna, exportkrediter, kan beskrivas som en slags statlig försäkring som ska främja svenska företags export till länder där de av ekonomiska eller politiska skäl riskerar att inte få betalt.

Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin säger att hon är glad över att man nu kommer sätta stopp för exportkrediter som ”låser in andra länder i ett fossilberoende”: ”Jag och Miljöpartiet är i politiken för att stoppa fossila utsläpp, vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland. Varje del i vår politik ska bidra till det och Sverige ska som land hjälpa andra länder i sin klimatomställning, inte stjälpa den”, skriver Lövin i ett skriftligt uttalande till SVT Nyheter. Att stoppa krediter till kolutvinning tar alltså åratal för Isabella Lövin, men att lura på svenska folket en avfallsmodell anno 1977 tog bara en dag.

Vidare har Första till Fjärde AP-fonderna investeringar om 16,4 miljarder kronor i 89 av världens 200 största miljöbovar, enligt en ny rapport från Naturskyddsföreningen som Expressen berättat om. Organisationen har låtit tre frilansreportrar besöka platser där verksamheter, som finansieras med svenska pensionspengar, har en direkt förödande effekt på lokalbefolkningen. Bland vittnesmålen finns barn som drabbats av permanenta hjärnskador efter utsläpp från ett gasfält i Kazakstan och i Sydafrika har en hel kåkstad insjuknat i skuggan av en enorm kolanläggning. ”Vet svenska pensionärer om detta? Det är en skandal.”, säger frilansjournalisten Henrik Brandão Jönsson, som besökt en kolgruva i Colombia där urbefolkningen tvångsförflyttas.

SVENSK välfärd blåser bort med vindkraften

Om Sverige har som målsättning att vara fossilfritt 2030 är den enda lösningen att satsa på kärnkraft och energiutvinning ur avfall. Kärnkraftverk har en teknisk livslängd på 60-80 år, vilket kan jämföras med vindkraftverk som har en normal teknisk livslängd på cirka 13-20 år. De tre äldsta svenska kärnkraftverken Oskarshamn 1 (1972), Ringhals 1 (1976) och Ringhals 2 (1975) har en installerad effekt av 2200 MW. Kärnkraftverkens effekt-/leveranssäkerhetsvärde – alltså det garanterade värde som uppnåtts under minst 90 procent av ett års timmar – ligger på 75 procent av installerad effekt, alltså 1650 MW. För att ersätta effektbortfallet från dessa kärnkraftverk krävs det 18 344 vindkraftverk med en installerad effekt på 3 MW per vindkraftverk. Dessutom behövs en areal på 78,5 hektar – en yta lika stor som Skåne och Gotland tillsammans.

Vindkraftverkens betongfundament består i genomsnitt av 1050 ton betong per fundament. För 18344 vindkraftverk blir det 1926100 ton betong och cirka 4 Mton armeringsstål, vilket är hälften av den totala produktionen inom EU. För att tillverka betong måste du också uppnå en temperatur av 1250⁰C, vilket kräver stora mängder energi. Då betong består av 75 procent sand kommer det att gå åt cirka 1445575 ton sand till de 18344 vindkraftverken. Dessutom behöver vägarna fram till slutstationen för vindkraftverken förstärkas med 12000 ton sand för varje kilometer vägsträcka. Vägens exakta kostnad avgörs visserligen från fall till fall, men den riktgivande kostnaden för en tillräckligt bärande skogsväg ligger på 200000-300000 euro per kilometer. Om terrängen är mer utmanande kan de verkliga byggkostnaderna vara mycket högre än så.

shutterstock_590947439.jpg

825,5 miljarder Skattekronor

Photo: Shutterstock.

Enligt Vattenfall medför ett vindkraftverk som byggs idag kostnader på cirka 40-45 miljoner kronor för anläggningsarbeten, vägar, elnät, projektutveckling, arrenden, drift, underhåll med mera. Kostnaden för 18344 vindkraftverk blir då cirka 825,5 miljarder kronor. Vindkraftverkens vingar är dessutom tillverkade av glasfiber som är nästan omöjligt att återvinna. Därför ska profiler som inte längre används slängas på återvinningscentralen, där det oftast kategoriseras som brännbart material och används för att utvinna energi ur.

Cirkulär ekonomi – helveteT på jorden

Globalt bor det cirka 15 miljoner fattiga människor som jobbar och bor med sina familjer och husdjur på eller i närheten av deponier. De fattigaste av de fattiga bor i denna avfallsmisär. Medellivslängden ligger på 35 år med lunginflammation och tub…

Globalt bor det cirka 15 miljoner fattiga människor som jobbar och bor med sina familjer och husdjur på eller i närheten av deponier. De fattigaste av de fattiga bor i denna avfallsmisär. Medellivslängden ligger på 35 år med lunginflammation och tuberkulos som vanligaste dödsorsaker. Enligt FN dör dagligen 1000 barn under fem år av lunginflammation. Ett enda gram avföring kan innehålla tio miljoner virus – en perfekt grogrund för pandemier. Foto: iStock.

Årligen dumpas tiotusentals vingar, med längder längre än en Boeing 747, från vindkraftverken på världens deponier. I USA dumpas 8000 vingar årligen på en handfull deponier som accepterar detta förfarande. Det har skapat ett akut sökande efter alternativ till platser med vidöppna prärier. Vingarna grävs ner 30 meter under jorden för en evig vila i jorden. I Europa, som haft det här problemet en längre tid, dumpas cirka 3800 vingar årligen. Det kommer att bli än värre, år 2022 ska Tyskland vara kärnkraftsfritt. Idag har man redan 30000 vindkraftverk, en park som kommer att byggas ut ytterligare. De flesta vindkraftverken byggdes för mer än ett decennium sedan då antalet installationer var mindre än en femtedel av vad de är nu enligt Bloomberg NEF. ”Vindkraftsbladen kommer att finnas kvar där för evigt.”, säger Bob Cappadona, Chief Operating Officer för den nordamerikanska enheten i Veolia Environment, som söker efter ett bättre sätt att hantera det massiva avfallet. ”De flesta deponier anses vara som en torr grav. Det sista vi vill göra är att skapa ännu fler miljöutmaningar.”

Kommande generationer får betala

Enligt Dagens Industri finns det ingen ren marknad på energiområdet, eftersom förnybara energislag subventioneras. Skogen erbjuder möjligheten att storskaligt lagra koldioxid från atmosfären i biomassa och mark. Ett enskilt skogsbestånd med hög tillväxt kan under en omloppstid ta upp 10-15 ton koldioxid per hektar och år. Men med den stora etablering av vindkraftverk i skogsområden som nu sker minskar inbindningen av koldioxid kraftigt. Vid ett års elproduktion av förnybar råvara i USA kommer all skog att försvinna. Inte en enda kotte kommer att finnas kvar. Men detta verkar inte beröra regeringen och miljörörelsen, eftersom de säger att vår energi ska vara helt fossilfri och förnybar till hundra procent år 2040. Även om detta endast är ett mål, innebär det ett besked till alla investerare: Om bara 20 år ska det inte finnas någon kärnkraft kvar. Finns det någon överhuvudtaget som vågar göra investeringar i kärnkraft med de förutsättningarna? Åtminstone inte från statliga Vattenfall som äger och driver sju koleldade kraftverk i Tyskland och Nederländerna.

The workers live with their families within the brick factory, where they work and live in inhuman conditions on January 14, 2009 in Sarberia, West Bengal, India. shutterstock_371620093.jpg

Jordens helvete

Kvinnor och flickor är särskilt utsatta i dessa miljöer. Föds en flicka i fattigdom minskar hennes chanser till överlevnad, med färre rättigheter, mindre tillgång till utbildning, sexual hälsovård, nätverk, beslutsfattande, säkerhet och kontroll över sin kropp. Dessa människor lever instängda i en ofrånkomlig cykel av fattigdom och misär och har inget annat val än att kalla detta helvete på jorden för sina hem.

Photo: Shutterstock.

Årligen dumpas det 8,5 miljarder ton avfall på deponi, vilket kommer att öka ytterligare med den Cirkulära Ekonomin. Om Sverige istället valt att exportera sin avfallsteknologi, energiutvinning, där vi ligger i framkant, hade vi ur det globala avfallet kunnat erhålla cirka 25500 TWh elektricitet. Det hade räckt till att ersätta i stort sett all elproduktion – inte bara från fossila bränslen som olja, kol och gas utan även från kärnkraft, vatten, vind och sol.

Vilken idiot som helst kan beskatta, förbjuda och lägga ner. För att bygga upp något nytt krävs det fakta, fakta, fakta och analytisk förmåga vilket den här SMP-regeringen är i total avsaknad av. Miljöpartiet påstår att deras miljöpolitik baseras på modern forskning, men det är forskning som betalas med våra skattepengar på beställning av just Miljöpartiet. Det har aldrig i någonsin i modern tid funnits så många forskningsrapporter som fälls för oegentligheter, vilket drar ett löjets skimmer över svensk forskning. När vi medborgare inte längre kan lita på medier, forskare och politiker – vem ska vi då lita på?

Det är alltså inte en slump att det inte finns någon tydlig riktning i regeringens energipolitik. Systemet är riggat till förmån för den Cirkulära Ekonomin som har fört in Sverige på ett helt nytt spår. Ett spår som skadar både miljön och ekonomin och tvingar kommande generationer att axla en enorm klimatskuld. Den Cirkulära Ekonomin som är ett verk av Romklubben (Club of Rome) – en totalt skrupelfri organisation vars målsättning är nolltillväxt, globalt styre och befolkningskontroll. En organisation som benämner de allra fattigaste för parasiter, vilka enligt deras sjuka idéer inte har något berättigande och ska utplånas från jorden. Medierna och gemene man är de ”bekväma idioterna”, som går Romklubbens ärenden och får politikerna att ta beslut baserade på deras världsfrånvända idéer.