Pink trash Per Bolund.jpg

Det brinner i det cirkulära avfalls berget söder om Stockholm. Den giftiga avfalls tippen är ett resultat av regeringens cirkulära miljöstrategi. Boende runt avfalls berget har uttryckt sin maktlöshet och kallat det en naturkatastrof. Människor, djur och natur far illa och brandröken har nått ända till Kungsholmen. Det är en brinnande miljöskuld på mark som är av riksintresse för naturvård med känsliga vattenområden. Kommer den att brinna för evigt med allvarliga effekter på både miljö och hälsa?

Söder om Stockholm, i Botkyrka Kommun, pågår sedan början av december 2020, arbetet med att släcka branden i det cirkulära avfalls berget. Släckningsarbetet väntas ta minst fyra veckor till. Vissa experter tror att avfallet kommer att brinna för evigt. Nu avråds personer över 70 år, gravida och barn upp till 18 år att gå ut när röken är som tjockast. De som bor intill denna aktiva avfallsvulkan försöker tejpa igen golvspringor och täta fönster med byggplast för att kunna leva en dräglig tillvaro. En kamp dömd att misslyckas, eftersom brandröken tränger igenom mer eller mindre alla typer av skyddsfilmer.

Avfallet innehåller arsenik, bly, kadmium, krom, kvicksilver, koppar och nickel som med regnvattnet rinner ut och förgiftar unika vattenområden. De uppmätta halterna av partiklar i området kring det cirkulära sopberget är redan i nivå med halterna i vissa förorenade storstäder i Asien, om ännu inte fullt lika illa som i New Delhi och Peking där luftkvaliteten är som sämst.

Risken för skred ökar om man försöker släcka branden med vatten. Dessutom förorenar släckvattnet vattendragen, vilket medför begränsningar i släckningsarbetet. Man måste helt enkelt vänta ut branden så att den släcks av sig självt.

Botkyrka kommuns ordförande, Ebba Östling (S), hävdar att hon inte har vetat att röken var giftig. Detta trots att hon inför kommunstyrelsen yrkade bifall till Miljöpartiets motion ”Cirkulär ekonomi – Cradle to cradle” från den 27 september 2018. I motionen, som undertecknats av Elisabeth Nobuoka Nordin (MP), Embla Trygg (MP) och Inger Grönberg (MP), står följande:

”Den 28 mars 2018 nådde vi i Sverige vår ’overshoot day’, den dag då vi redan förbrukat hela årets resurser. För att komma till rätta med vår stora förbrukning av resurser måste vår ekonomi gå ifrån att vara linjär till att bli cirkulär. I en cirkulär ekonomi hamnar inte uttjänta produkter på tippen utan genom att ’råvaruutvinning’ på tippen sluts cirkeln: Råvaruutvinning –> produktion –> konsumtion –> återanvändning –> åter produktion.”  

De uppmätta halterna av partiklar i området kring det cirkulära sopberget i Botkyrka kommun är redan i nivå med halterna i vissa förorenade storstäder i Asien, om ännu inte fullt lika illa som i New Delhi och Peking där luftkvaliteten är som sämst. …

De uppmätta halterna av partiklar i området kring det cirkulära sopberget i Botkyrka kommun är redan i nivå med halterna i vissa förorenade storstäder i Asien, om ännu inte fullt lika illa som i New Delhi och Peking där luftkvaliteten är som sämst. Foto: Shutterstock.

Botkyrka kommuns övergång till cirkulär avfallshantering är ett led i regeringens eller, rättare sagt, Miljöpartiets och Club of Romes flaggskepp ”Cirkulär Ekonomi”. Idén bygger på en oduglig avfallsmodell från 1977 som sätter stopp för effektiv avfallshantering med energiåtervinning – något som medför en ohämmad tillväxt av sopberg.

SVENSK ENERGIUTVINNING ATT BETRAKTA SOM ÅTERVINNING

År 2003 förbjöd Sverige avfall på deponi (sopberg). Detta i kombination med en smart satsning på energiutvinning gjorde att Sverige fram till 2017 låg i framkant inom detta område. Med en energiutvinning om 3 MWh per ton avfall var vi bäst i världen. År 2017 genererade Sveriges avfall värme till 1250000 lägenheter, el till 680000 lägenheter och 74610 MWh fjärrkyla, det vill säga totalt 18,3 TWh. Under 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, så energiutvinning ur avfall stod för 11,5 procent av vår elproduktion.

Det finns 35 värmekraftverk geografiskt utspridda över Sverige som energiutvinner 18,3 TWh ur vårt avfall. Först materialåtervinner man, men då behövs det volymer, som med PET-flaskor eller ALU-burkar för öl, vatten och läsk. Därefter energiutvinner…

Det finns 35 värmekraftverk geografiskt utspridda över Sverige som energiutvinner 18,3 TWh ur vårt avfall. Först materialåtervinner man, men då behövs det volymer, som med PET-flaskor eller ALU-burkar för öl, vatten och läsk. Därefter energiutvinner man. Men med skatt på energiutvinning blir det olönsamt att utvinna energi ur avfallet, vilket är ett led i regeringens taktik ”beskatta eller lägg ner” som används för att implementera den cirkulära ekonomin.

Enligt EU:s ramdirektiv för avfall och den svenska avfallsförordningen, är avfallsförbränning med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning, och svenska anläggningar uppfyller väl kriteriet för energieffektivitet. Alltså är energiutvinning ett miljömässigt bra sätt att behandla det avfall som inte kan behandlas med någon annan metod. Dessutom är det ett hygieniskt alternativ, vilket ju är speciellt viktigt i dessa pandemitider.

SOPBERG, SANERING, CANCER OCH SKENANDE KOSTNADER

Trots att Sverige lyckats så väl med sin energiutvinning, befäste Sverige sin miljöstrategi “Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige” den 9 juli 2020 – i skuggan av Corona-pandemin. Ministrarna som skrev under avtalet för regeringens räkning var dåvarande vice statsminister, tillika miljö- och klimatminister, Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna.

Kortfattat kan strategin beskrivas ungefär som den danska parlamentarikern Ida Auken gjorde i en framtidsartikel för World Economic Forum med den uppseendeväckande rubriken “Välkommen till 2030, jag äger ingenting, har inget privatliv och livet har aldrig varit bättre”. I den cirkulära ekonomin avskaffas nämligen äganderätten och allting hyrs eller återanvänds.

Efter att regeringen, i linje med den cirkulära strategin, infört avfallsskatt på energiutvinning fick planerna på ett projekterat värmekraftverk i Stockholmstrakten läggas på is. Med en investeringskostnad på fem miljarder kronor var det inte längre lönsamt att satsa på energiutvinning.

Istället för professionell hantering av vårt avfall gav regeringen den nu miljöbrottsmisstänkta entreprenören och före detta stripteasedansösen Bella ”Queen of Trash” Nilsson och hennes företag NMT Think Pink i uppdrag att ansvara för den cirkulära avfallshanteringen. En självutnämnd sopdrottning som inte bara har begärt flera av sina bolag i konkurs utan även misstänks för illegal dumpning av giftigt avfall och andra miljöbrott.

Pengarna som NMT Think Pink drog in på avfallet gick till champagnefester, prisregn och rosa bilar. Bolaget gjorde en vinst efter finansnetto på drygt nio miljoner kronor 2019. Dessutom har Bella Nilsson gjort aktieutdelningar till moderbolaget och sedan därifrån en utdelning till sig själv på tolv miljoner kronor.

Enligt TV4 ligger det upp till 130000 ton sopor på en rad platser i Sverige. Beräknat på Sveriges energiutvinning om 3 MWh per ton, hade vi ur detta avfall kunnat få fram el till 26640 lägenheter och värme till 14500 lägenheter. Nu får istället skattebetalarna betala för saneringen av sopbergen med giftigt avfall som beräknas hamna på i runda slängar 500 miljoner kronor.

Planerna på ett projekterat värmekraftverk i Stockholmstrakten fick läggas på is efter att regeringen infört avfallsskatt på energiutvinning. I stället gick uppdraget att hantera avfall till Bella ”Queen of Trash” Nilsson och hennes företag NMT Thin…

Planerna på ett projekterat värmekraftverk i Stockholmstrakten fick läggas på is efter att regeringen infört avfallsskatt på energiutvinning. I stället gick uppdraget att hantera avfall till Bella ”Queen of Trash” Nilsson och hennes företag NMT Think Pink som använde förtjänsten till champagnefester, prisregn och rosa bilar. Om Sverige istället exporterat sin energiutvinningsteknik, så hade man ur det globala avfallet kunnat utvinna cirka 25500 TWh elektricitet. Det hade räckt till att ersätta i stort sett all elproduktion – inte bara från fossila bränslen som olja, kol och gas utan även från kärnkraft, vatten, vind och sol. Illustration: Rickard Grönkvist.

Det är cirka sex sopstationer i landet som tagit emot avfallet: Röfors utanför Laxå, Dannemora i Östhammars kommun, Botkyrka i Stockholm, Hova i Gullspångs kommun, Kjula i Eskilstuna och Skultuna i Västerås kommun. Bella ”Queen of Trash” Nilssons företag har i flera fall inte återvunnit soporna utan i stället transporterat dem mellan de olika anläggningarna.

DÖDENS TRIANGEL – “TRIANGOLO DELLA MORTE”.

Italien: I dödens triangel – ett område nordöst om Neapel som består av kommunerna, Acerra, Nola och Marigliano – hade man på 1980-, 1990- och 2000-talet den största illegala dumpningen av giftigt avfall i Europa. Efter att regionen fått uppleva en ovanligt stor andel cancerrelaterade dödsfall, upptäckte läkare att det fanns ett samband mellan hanteringen av industriellt avfall och det ökade antalet cancerfall. Som exempel kan nämnas 275 procent högre dödstal för män med levercancer jämfört med genomsnittet i landet. Även kvinnor i regionen ligger långt över snittet med 148 procent högre dödstal.

På sjukhuset Saint Anna tar läkarna emot en 11-årig pojke som klagar på huvudvärk. Läkarna fruktar det värsta, och tyvärr får pojken snabbt sin diagnos som en i mängden av barn med aggressiv hjärntumör. En del av dessa unga patienter kommer till sjukhuset med plågsamma smärtor, vissa faller ihop på ett mystiskt vis, ovetandes om de dödliga tumörerna som sväller upp i deras huvuden. Många kommer med cancer i blodet, i skelettet och urinblåsorna. Cancerfallen är så många att alla kan inte få vård på sjukhusen i Campania, en stor jordbruksregion i södra Italien. Alldeles för många barn dör i förtid – vissa har inte ens fått lämna mammans livmoder. Dessutom har denna dödens triangel ett högt antal unga kvinnor med bröstcancer, män med lungcancer (trots att de aldrig har rökt) och barn födda med Downs syndrom (trots mammornas unga ålder).  

Enligt WHO leder luftföroreningar till att det årligen dör sju miljoner människor i förtid. Läckage av metangas från nedbrytning av organiskt avfall på deponier utgör ett betydande bidrag till det totala utsläppet av klimatgaser i ett globalt perspe…

Enligt WHO leder luftföroreningar till att det årligen dör sju miljoner människor i förtid. Läckage av metangas från nedbrytning av organiskt avfall på deponier utgör ett betydande bidrag till det totala utsläppet av klimatgaser i ett globalt perspektiv. Globalt bor det cirka 15 miljoner fattiga människor som jobbar och bor med sina familjer och husdjur på eller i närheten av deponier. Medellivslängden ligger på 35 år med lunginflammation och tuberkulos som vanligaste dödsorsaker. Enligt FN dör dagligen 1000 barn under fem år av lunginflammation. Ett enda gram avföring kan innehålla tio miljoner virus – en perfekt grogrund för pandemier. Kvinnor är särskilt sårbara i dessa miljöer. När en flicka föds i fattigdom minskar hennes chanser till överlevnad. Hon har också färre rättigheter, mindre tillgång till utbildning, sexualhälsovård, nätverk, beslutsfattande, säkerhet och kontroll över sin kropp. Dessa människor lever instängda i en ofrånkomlig cykel av fattigdom och misär och har inget annat val än att kalla detta helvete på jorden för sina hem. Med hjälp av svenska skattepengar trycks dessa stackars människor än djupare ner i misären. Foto: Shutterstock.